Mitt sommarprojekt är klart :-)

Nu är jag klar. Eller rättare sagt så klar man kan bli med ett trädgårdsprojekt, för det kan alltid utvecklas mer.

Det som började som en tanke - "en torr flodbädd"- växte och blev ett helt stycke natur. Det är nästan lite synd att jag inte kommer se det mer än vad jag kommer göra - det ligger ju på sidan av huset som vi oftast bara går förbi, men jag kommer tillåta mig att vara lite löjlig och bara sitta och titta på det ibland. För jag njuter av det. Jag är nöjd.

Tänk att så fort man (i alla fall jag) skriver eller säger att man är nöjd med något man gjort så slår "Jantelagen" till och man tänker: "jag får ju inte skryta!" Men uppfatta mig inte så!  Jag har inte gjort detta för att kunna slå mig på bröstet och visa att jag är duktig! Jag har gjort detta för att jag mådde bra av det och nu när jag känner mig nöjd, så är det kul att dela det med andra. Er.

I förrgår när jag satt och la de sista stenarna i floden gick en granne förbi och stannade till. Vi känner inte varandra så väl, men vi hejar på varandra och småpratar lite ibland. Han berömde mitt arbete och så sa han "när du är klar med detta måste du ringa vlt, för detta är du ensam om i Västerås!" Oj, tänkte jag, vad sa han? Nä, tänkte jag, inte är väl detta så speciellt? Jag har ju bara gått och krupit runt här med näsan i marken och skapat för mig själv... och kanske för grannen med köksfönstret mot verket ;-) Visserligen får jag väl erkänna att det har det ju varit kul att ibland fånga upp en granne: "kom och titta"eller lägga ut en bild på nätet och få positiv respons. En förbipasserande vän sa att jag skulle anmäla det till trädgårdsrundvandringar... det kanske ändå är något att visa? Haha, ja vi får väl se? ;-)

Kvar finns nu en sittkudde i betong, som behöver härda ett par dagar innan jag vågar lyfta på den till rätt plats - den kommer ligga på bryggan. Sen väntar jag också på några figurer jag köpt på tradera, som ska få flytta in i några hörn och grottor...

Om du klickar upp första bilden stor, så kan du sedan klicka dig framåt bild för bild, som i ett bildspel, fast det verkar som om bildtexten med detaljer då inte syns...

Helhet då man kommer från baksidan.

Bakre halvan.

Främre halvan.

Helhet framifrån.

Ett litet troll har flyttat in i stubben jag hittade.

I trädet hänger ett bo för nyckelpigor. Bryggkanten sticker ut
över "vattnendraget". Växterna kommer snart breda ut sig över kullen.

"Vattnet" samlas upp i en liten sjö. Virket till bryggan fick vi av en granne
och den har Andreas gjort tillsammans med mig.

Två små glasfåglar från Second hand har landat i trädet.

Grästuvorna, ska se ut som vass och den idé´n fick jag av en granne.

En del sten hade jag redan på tomten, men många har jag hämtat vid
ett bygge (efter att ha bett om lov). En vända fick jag med flickorna,
som hjälpte mig plocka, men tre svängar körde jag själv.
Gruset är taget från vår framsida, men där måste jag nu köpa till och fylla på!

Min "orientaliska matta" i betong, småsten och glasnuggets, gjorde jag
och Maria en mysig kväll.

Här ser man hela mitt solur. Man ställer sig med fötterna mitt fram vid
strandkanten och sen ser man hur mycket klockan är utifrån var skuggan hamnar.

Klockans siffror är gjorda av en salig blandning grejer, som är gjutna i
betong i en havrefraskartong. De fungerar jättebra nu som trampstenar!

De flesta växterna är köpta på Lindkvists trädgårdscenter av presentkort
jag fick då jag fyllde 40 år i början av sommaren. Några är köpta på andra
ställen och några är flyttade från andra rabatter.

"Vattnet" är gjort av svarta, rundade stenar - så kallade Pebbles - och är
lagda en efter en i torrt betongpulver. Sen har jag vattnat och vattnat.
En granne undrade om jag trodde stenen skulle börja växa om jag
vattnade tillräckligt länge ;-)

Det är svårt att visa flödet på kort... en meter tog ca en timme att lägga och
det är ca 13 m (har bara stegat) långt.

Jag grävde först fåran i gräsmattan. Det jag grävde upp la jag upp i de högar,
som nu bildar kullar. Gräs och kullar täckte jag sen med tidningspapper där
växter ska växa och markduk där sten och grus skulle ligga. Över tidningspappret,
som  nu hindrar gräset från att komma upp men senare kommer förmultna
och bilda jord, la jag först planteringsjord och sen täckbark.

Rogivande. En granne sa att jag kanske hittar henne sittandes på
bryggan en morgon.

Vet inte om du kan se det, men efter stenarna i "vattnet" så kommer
en virvel lite lekfullt.

Min betonghand lyfter upp några taklökar. Den är gjord i en sjukhushandske
av latex som lagts i en sandgrop för att behålla formen under brinntiden.

Jag har satsat helt på torktåliga växter, eftersom det är en södervägg marken ligger
 mot och jag gillar inte att vattna ;-) Sen har jag använt mycket täckbark,
som skydd för uttorkning och ogräs. Funkar alltid bra tycker jag! De bakre
växterna tillhör en redan befintlig rabatt, som har en bevattningsslang nedgrävd.

Det var den rundturen det - välkomna och se det "in real life"!

Välkomna hit!